MÅNGA UNGDOMAR känner till att det går att få högskolebehörighet när man läser ett yrkesprogram på gymnasiet. Detta är dock något som föräldrarna har sämre koll på. Det säger Ulrik Hoffmann, vd för Ungdomsbarometern.
Vad styr valet av gymnasieutbildning?
Vad är det egentligen som styr valet av gymnasieutbildning?
Flera saker, enligt Ungdomsbarometerns vd Ulrik Hoffmann.
Till exempel:
• Att utbildningen verkar intressant
• Breda framtidsmöjligheter
• Rätt skola
• Kompisar
– I storstäderna finns det förstås enormt många alternativ och kombinationer inför gymnasievalet. Ungdomar som bor på andra platser i Sverige har inte lika mycket att välja på. Men det viktigaste för de flesta är att läsa något som man tycker är intressant och som också känns brett inför framtiden, säger Ulrik Hoffmann.
Ungdomsbarometern är ett analysföretag inom områden som påverkas av vad unga tycker, tänker och gör. Varje år gör Ungdomsbarometern undersökningar där tusentals unga svarar på frågor om utbildning, samhälle och livsstil. Resultatet från undersökningarna analyseras och presenteras i olika rapporter.
"Yrkesprogrammen är också en väg vidare till högre studier."
– Vi har hållit på sedan 1991 och det har förstås hänt mycket med ungdomars attityder och drömmar sedan vi startade. Då läste mellan 40 och 50 procent vidare på högskola efter gymnasiet – idag är det upp emot 60 procent, säger Ulrik Hoffmann.
När man utbildar sig till målare läser man Bygg- och anläggningsprogrammet, inriktning måleri – ett av tolv yrkesprogram inom gymnasieskolan.
Yrkesprogrammen är också en väg vidare till högre studier. Eleverna på yrkesprogrammen har precis samma möjligheter att få högskolebehörighet, som de som valt att läsa ett studieförberedande program. Samtidigt som de får en stabil yrkesutbildning.
Det enda som krävs är att välja att lägga till kurser i engelska och svenska.
Enligt Ungdomsbarometerns undersökningar så känner också de flesta ungdomar till denna möjlighet.
– Däremot är det inte så många föräldrar som vet att man kan få högskolebehörighet på yrkesprogrammen. Och de är minst lika viktiga i de här sammanhangen. Hälften av ungdomarna som svarar på våra undersökningar uppger att deras föräldrar har åsikter om vilket gymnasieprogram de väljer, och att de vill att det ska ge högskolebehörighet, säger Ulrik Hoffmann.
När Ungdomsbarometern intervjuar ungdomar svarar de flesta att de tycker att det är läskigt att välja ett yrke och sedan ha det resten av livet.
– De flesta vi pratar med uppger att de vill ha breda valmöjligheter och att de ser framför sig att de kommer att testa på olika karriärer och yrkesval. Kreativitet, flexibilitet och arbetsvillkor är också något som många lyfter fram som viktiga delar när de funderar på framtida yrkesval, säger Ulrik Hoffmann.
Nytt regeringsbeslut ger högskolebehörighet
Den 6 april 2022 beslutade regeringen om ökade möjligheter till grundläggande behörighet för elever på gymnasieskolans yrkesprogram. Beslutet gäller för dem som börjar yrkesprogram höstterminen 2023.
För många arbetsgivare är det i dag svårt att rekrytera yrkesutbildad arbetskraft. Beslutet om högskolebehörighet för yrkesprogram syftar till att göra yrkesprogrammen mer attraktiva så att fler elever väljer sådana utbildningar. Ett sätt att öka attraktionskraften är att yrkesutbildningen ger högskolebehörighet.
För Bygg- och anläggningsprogrammet med inriktning måleri innebär beslutet att eleverna kommer erbjudas 2800 poäng och högskolebehörighet. Genom att återinföra högskolebehörigheten skickas en tydlig signal till elever och föräldrar att yrkesprogrammen innebär många möjligheter, både på kort och lång sikt.
– Det här beslutet är positivt för yrkesutbildningarnas attraktivitet och något som vi arbetat för under längre tid, såväl i egen regi som tillsammans med andra organisationer inom Svenskt Näringsliv, säger Jonas Lindberg, utbildningsansvarig på Måleriföretagen i Sverige.
Den som väljer ett yrkesprogram ska vara helt säker på att man efter utbildningen ska kunna ha både de yrkeskunskaper som arbetsgivaren efterfrågar och grundläggande högskolebehörighet. För att det här ska vara möjligt behöver yrkesprogrammens omfattning utökas med fler gymnasiepoäng och mer garanterad undervisningstid. Möjligheten att välja bort grundläggande högskolebehörighet finns kvar.
Ändringarna i skollagen börjar gälla den 1 januari 2023 och tillämpas första gången på utbildningar som startar höstterminen 2023.
Läs om regeringsbeslutet här.
Läs Måleriföretagen i Sveriges hela uttalande här.
